Klimatförändringar
​
​
Påståenden i avsnitt 1: Välkommen
​
För att klimatförändringarna ska kunna hejdas så måste det mesta av fossilbränslena bli kvar i jorden.
Källa:
"Multi-model results show that limiting total human-induced warming to less than 2°C relative to the period 1861–1880 with a probability of >66% would require cumulative CO2 emissions from all anthropogenic sources since 1870 to remain below about 2900 GtCO2 … About 1900 GtCO2 had already been emitted by 2011."
http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
Vetenskapen har identifierat nio olika sätt som vi riskerar att göra vår planet obeboelig på.
Påståenden i avsnitt 2: Planetens gränser
​
​
Påståenden i avsnitt 3: CCS - Carbon Capture & Storage
​
FN:s Klimatpanel bedömer att världen behöver vara koldioxidneutral om drygt 50 år och att vi kommer att behöva ta bort 13 miljarder ton CO2 från luften varje år för att hålla temperaturen mellan 1,5°C och 2°C.
Om ca 50 år så måste vi ta bort lika mycket koldioxid från luften som vi släpper ut (Figure SPM.5 | (a)) och om 85 år måste vi ta bort 13 miljarder ton CO2 från luften varje år för att koldioxidhalten i luften ska stanna vid 430-480 ppm (Figure SPM.14) vilket krävs för att temperaturen sannolikt ska stanna mellan 1,5°C och 2°C (Table SPM.1).
http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
​
De växthusgaser vi redan har släppt ut kan räcka för att på sikt värma upp jorden mellan 1,5°C och 2°C inom 85 år.
"Increase of global mean surface temperatures for 2081–2100 relative to 1986–2005 is projected to likely be in the ranges derived from the concentration-driven CMIP5 model simulations, that is, 0.3°C to 1.7°C (RCP2.6)" https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WGIAR5_SPM_brochure_en.pdf
"Projections … are … given relative to 1986–2005 … the observed change between the average of the period 1850–1900 and of the AR5 reference period is 0.61 [0.55 to 0.67] °C." https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WGIAR5_SPM_brochure_en.pdf
0,61+0,3=0,93
0,61+1,7=2,31
I genomsnitt: (0,93+2,31)/2 ≈ 1,6°C
I scenario RCP2.6 så är "radiative forcing" 2,6 högre än före industrialismen. https://en.wikipedia.org/wiki/Representative_Concentration_Pathways
I verkligheten var "radiative forcing" 2,9 redan 2013 (och den ökar för varje år) https://en.wikipedia.org/wiki/Radiative_forcing
​
De växthusgaser vi redan har släppt ut kan räcka för att på sikt värma upp jorden mellan 1,5°C och 2°C inom 85 år. På sikt kan de till och med kan värma upp jorden 5°C.
"Even if the amount of atmospheric CO2 were to stabilize at current levels, the study suggests that average temperatures may increase by roughly 5 °C over the next few millennia as a result of the effects of the greenhouse gas on glaciers, ecosystems and other factors."
http://www.nature.com/news/longest-historic-temperature-record-stretches-back-2-million-years-1.20673
​
Sverige måste lagra mer än en tjugondels kubikkilometer stenmjöl varje år
​
Hela energiplanen för min vision finns här:
http://energiplan.co.nf/energitillsenaste.htm
​
Lagring i geologiska formationer kräver övervakning
"site monitoring may be required for very long periods"
"CO2 … retained in appropriately selected and managed geological reservoirs … likely … over 1,000 years." (Likely betyder mer än två tredjedels chans.)
http://www.ipcc.ch/pdf/special-reports/srccs/srccs_summaryforpolicymakers.pdf
​
​
Påståenden i avsnitt 4: CO2-infångning
​
CO2 kan fångas in direkt från luften men det är extremt svårt och dyrt.
In summary, direct air capture has a prohibitively high mitigation cost, which is not comparable
to the other climate change mitigation options. Such high costs make relying on this technology
for mitigating carbon emissions a poor policy decision.
https://sequestration.mit.edu/pdf/ManyaRanjan_Thesis_June2010.pdf
Växande växter fångar in CO2 från luften, men när växterna förmultnar eller brinner så släpps koldioxiden ut igen i röken.
Kolcykeln, kolets kretslopp
I röken från brinnande växter finns alltså en hög koncentration av CO2 som har fångats in från luften. Om man fångar in CO2 i röken från brinnande växter så minskar halten av CO2 i atmosfären. Om denna typ av CO2-infångning tillämpas i ett kraftverk som eldar biobränslen så kallas processen BECCS - Bio Energy Carbon Capture and Storage.
"Bioenergy and Carbon Dioxide Capture and Storage (BECCS)
The application of Carbon Dioxide Capture and Storage (CCS) technology to bioenergy conversion processes. Depending on the total lifecycle emissions ... BECCS has the potential for net carbon dioxide (CO2) removal from the atmosphere."
https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_Glossary.pdf
Att fånga in CO2 från rök kostar energi. Ungefär en femtedel av den energi kraftverket producerar går åt till att fånga in 90% av koldioxiden i röken.
"Figure SPM.2. CO2 capture and storage from power plants. The increased CO2 production resulting from the loss in overall efficiency of power plants due to the additional energy required for capture, transport and storage and any leakage from transport result in a larger amount of “CO2 produced per unit of product”"
http://www.ipcc.ch/pdf/special-reports/srccs/srccs_summaryforpolicymakers.pdf sid. 4
Att fånga in koldioxid direkt från luften kräver nästan 3 gånger så mycket energi.
Table B-1: Ratio of minimum work of air capture at various capture percentages to 90% capture
in CCS
https://sequestration.mit.edu/pdf/ManyaRanjan_Thesis_June2010.pdf
​
Påståenden i avsnitt 5: Klimaträttvisa
​
Det mesta i det här avsnittet bygger på Greenhouse Development Rights Framework:
http://gdrights.org/wp-content/uploads/2009/01/gdrs_execsummary.pdf
http://www.ecoequity.org/docs/TheGDRsFramework.pdf
​
I min vision bidrar alla till att uppnå klimatmålen utifrån sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade också världens länder att göra när de träffades i Rio 1992.
Table B-1: Ratio of minimum work of air capture at various capture percentages to 90% capture
in CCS
https://sequestration.mit.edu/pdf/ManyaRanjan_Thesis_June2010.pdf
De rika länderna har blivit rika genom att förbränna fossila bränslen. De har alltså fått sin betalningsförmåga genom att göra utsläpp som de nu bör ta ansvar för.
"the approximately 70 percent of the population that lives below the development threshold is responsible for only about 15 percent of all cumulative emissions"
http://www.ecoequity.org/docs/TheGDRsFramework.pdf
Executive summary finns här: http://gdrights.org/wp-content/uploads/2009/01/gdrs_execsummary.pdf
Sverige och de flesta andra länder i västvärlden har redan släppt ut mer än sin andel av den koldioxid som får plats i atmosfären om vi ska klara 2°C-målet.
Drygt en meter koldioxid har mänskligheten lagt runt hela jorden. Om Sveriges utsläppta koldioxid hade stannat över Sverige så hade det motsvarat ett 3,7 meter tjockt koldioxidlager över hela Sverige. Utsläppen stannar förstås inte här utan motsvarar istället ett drygt 3 mm tjockt lager koldioxid över hela jorden.
2°C år 2100 motsvarar ungefär 520 ppm eller ett nästan 3 meter tjockt lager koldioxid runt hela jorden.
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat3H_Ansvar.pdf
... men jorden kommer att fortsätta att värmas upp efter 2100 om vi inte tar bort koldioxid.
"Even if the amount of atmospheric CO2 were to stabilize at current levels, the study suggests that average temperatures may increase by roughly 5 °C over the next few millennia as a result of the effects of the greenhouse gas on glaciers, ecosystems and other factors."
http://www.nature.com/news/longest-historic-temperature-record-stretches-back-2-million-years-1.20673
Västländer som har stora skogar och mycket åkermark kan klara en stor del av sitt återstående åtagande med BECCS som vi talade om i förra avsnittet. Många länder i västvärlden kan dock bara klara en mindre del av sitt återstående åtagande med BECCS eftersom de har för liten yta att odla biobränsle på.
-
Annex 1 länderna har tillsammans 70% av världens ansvar och en förmåga (RCI) att stoppa klimatförändringarna http://gdrights.org/wp-content/uploads/2009/01/gdrs_execsummary.pdf Table ES1
-
För att ta bort tillräckligt mycket CO2 från luften med BECCS för att troligen klara 2°C-målet så behöver vi biobränsle från 10% av all jordbruksmark i världen och dessutom skogs-råvara från ca 90% av alla skogar.
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat2P_CCS.pdf -
Annex 1 länderna har tillsammans 16% av jordens skogar https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_forest_area och 45% av världens jordbruksmark. https://en.wikipedia.org/wiki/Land_use_statistics_by_country
-
Annex 1 länderna är Australien, Österrike, Vitryssland, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, EU, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Italien, Japan, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Monaco, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, USA.
http://unfccc.int/parties_and_observers/parties/annex_i/items/2774.php
Istället för att ta bort resten av koldioxiden som de redan har släppt ut så kan de hjälpa fattiga länder utan stora utsläpp att få igång en fossilfri ekonomi så att de inte behöver hela sin andel av utsläppen. Det innebär såväl teknik och kunskapsöverföring som pengar.
"even if the wealthy countries reduce their domestic emissions to zero or near-zero levels, they must still enable large emissions reductions elsewhere – in countries that lack the capacity (and responsibility) to reduce emissions fast enough and far enough, at least without significant assistance from others. Which is to say that much of the mitigation that takes place within southern countries must be enabled by the North."
http://gdrights.org/wp-content/uploads/2009/01/gdrs_execsummary.pdf
Det innebär såväl teknik och kunskapsöverföring som pengar.
"financial and technological transfers – is an inevitable part of any viable climate stabilization architecture"
http://gdrights.org/wp-content/uploads/2009/01/gdrs_execsummary.pdf
​
Påståenden i avsnitt 6: Flytande bränsle
​
​
Påståenden i avsnitt 7: Konsumtion
​
Avkastningen från en hektar är några hundra liter bio-olja eller några tusen liter bio-etanol per år.
I min vision väljer jag att odla biobränslen på 15% av all jordbruksmark i Europa inklusive Sverige. Dessutom har Sverige mycket skog och vi utvinner redan idag en hel del energi från skogsavfall som t.ex flis. I min vision räknar jag med att hela Europa utvinner lika mycket per ha från sina skogar som Sverige gör.
En del av biobränslet måste användas till BECCS som vi tog upp i förra avsnittet. Resten räcker till tre fjärdedelar av flyget och båttrafiken. I min vision drivs alltså alla andra transporter med elektricitet.
(Sverige producerar mer än sin andel av de flytande bränslena men exporterar dem så att Europa klarar 2°C-målet.).
En beräkning av hur mycket biobränsle som behövs till BECCS finns här:
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat2P_CCS.pdf
Hela energiplanen för min vision finns här:
Sverige: http://energiplan.co.nf
Europa: http://energyplan.co.nf
Idag slänger vi 54 kg mat och dryck per person och år.
"En person slänger i genomsnitt 28 kilo ätbar mat som hamnar i soporna, medan 26 kilo mat och dryck hamnar i avloppet. Det rör sig alltså totalt om 54 kilo per person och år, vilket motsvarar cirka ett kilo i veckan."
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Halv-miljon-ton-mat-kastas-i-onodan/
Vår valuta och vårt ekonomiska system är byggt för tillväxt och får därför problem när vi inte har tillväxt.
Med vårt nuvarande system så måste den totala mängden lån bli större än den totala penningmängden:
http://lanpengar.yolasite.com/
Se även den första halvtimmen av den här filmen: https://www.youtube.com/watch?v=jqvKjsIxT_8
​
Påståenden i avsnitt 9: Energibesparingar
​
Idag står hushåll och transporter för vardera en fjärdedel av energiförbrukningen och industrin står för det mesta av återstoden.
Total slutlig energianvändning per sektor:
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=3068
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=3068
Största delen av hushållens energi går till uppvärmning av hus och varmvatten.
"Större delen, 87%, av energin används i bostäder och lokaler för uppvärmning, varmvatten och drift av apparater och installationer. Enbart upp-värmning och varmvatten svarar för 60% av energiförbrukningen och resten av energiförbrukningen går till belysning och annan eldriven utrustning."
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2320
​
Påståenden i avsnitt 10: Energi-export
​
Sveriges yta är ungefär en tiondel av EU:s yta
Sveriges yta: 447435 km² https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
EU:s yta: 4324782 km2 https://en.wikipedia.org/wiki/European_Union
Sveriges yta är ungefär en tiondel av EU:s yta så ungefär en tiondel av EU:s förnybara energi finns här ... Det betyder att Sverige kommer att producera en betydligt större del av Europas energi än vad vi använder.
Det bor mer än 50 gånger så många i EU som i Sverige. Vi konsumerar alltså en femtiondel av EU:s energi men vi producerar en tiondel vilket är mycket mer än en femtiondel.
Sveriges befolkning: 9 906 331 km² https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
EU:s befolkning: 510 056 011 km2 https://en.wikipedia.org/wiki/European_Union
flytande bränslen som kräver betydligt större yta än annan förnybar energi.
Power per unit land or water area
Wind 2 W/m2
Offshore wind 3 W/m2
Tidal pools 3 W/m2
Tidal stream 6 W/m2
Solar PV panels 5–20W/m2
Plants 0.5W/m2
Rain-water (highlands) 0.24W/m2
Hydroelectric facility 11W/m2
Geothermal 0.017W/m2
Solar chimney 0.1W/m2
Ocean thermal 5 W/m2
Concentrating solar power (desert) 15W/m2
https://www.withouthotair.com/synopsis10.pdf
​
Påståenden i avsnitt 11: Kärnkraft
​
Den andel av jorden som skulle bli obeboelig om alla jordens kärnkraftverk skulle få härdsmälta idag, är mycket mindre än den yta som skulle bli permanent obeboelig efter en klimatförändring på 4-6 grader.
När det gäller kärnkraft är lagringen av avfallet ett stort problem. När det gäller fossila
bränslen försöker vi inte ens lagra avfallet. Vi släpper koldioxiden rakt ut i atmosfären.
När det gäller kärnkraft är risken för kärnkraftsolyckor ett stort problem.
Varning Åsikt: Problemen från 4 eller 5 graders global uppvärmning är större:
Låt oss säga att det skulle bli härdsmälta i vartenda ett av alla världens 435 kärnkraftverk
samtidigt så att vi behövde utrymma 20 mil runt varje kärnkraftverk.
Då skulle ändå mindre än 10% av jordens land-yta drabbas, och troligen skulle inte en enda
art utrotas.
Jämför det med en global uppvärmning på 4 eller 5 grader:
​
https://www.newscientist.com/data/images/archive/2697/26971701.jpg
https://dailybitsof.com/courses/klimatforandringar-vad-hander
https://www.youtube.com/watch?v=skFrR3g4BRQ
https://www.youtube.com/watch?v=7nRf2RTqANg
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat1D_4grader.pdf
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat1E_5grader.pdf
http://klimatcbt.yolasite.com/resources/Klimat2O_Karnkraft.pdf
​
Påståenden i avsnitt 12 : Värme
​
En fjärdedel av den totala energianvändningen går till uppvärmning av hus och varmvatten
Citat från Energimyndigheten:
"Bostadssektorn består av bostäder, lokaler och fritidshus. Den totala energi-användningen utgör nästan 40 procent av den slutliga energianvändningen i landet. Den allra största andelen energi inom sektorn går till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, cirka 60 procent."
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2320
​
Påståenden i avsnitt 13 : Transporter
​
Transporter står för mer än en fjärdedel av hushållens växthusgasutsläpp
Transporter står för mer än en fjärdedel av hushållens växthusgasutsläpp och för nästan en fjärdedel av vår totala energiförbrukning
​
Påståenden i avsnitt 14 : Återskogning
​
Hälften av våra utsläpp fram till 1970 orsakades av skogsbruk och ändrad markanvändning, och fortfarande är utsläppen från skogsavverkningen i världen stora
"In 1970, cumulative CO2 emissions from fossil fuel combustion, cement production and fl aring
since 1750 were 420 ± 35 GtCO2; in 2010, that cumulative total had tripled to 1300 ± 110 GtCO2. Cumulative CO2 emissions
from Forestry and Other Land Use (FOLU)9 since 1750 increased from 490 ± 180 GtCO2 in 1970 to 680 ± 300 GtCO2 in 2010."
http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg3/WGIIIAR5_SPM_TS_Volume.pdf
Enligt FN:s klimatpanel kan växande skogar behöva ta upp 10 miljarder ton CO2 varje år för att vi ska klara 2°C-målet
"afforestation measures increase for lower-concentration categories, potentially leading to net uptake of carbon of around 10GtCO2 / yr"
http://ar5-syr.ipcc.ch/resources/htmlpdf/ipcc_wg3_ar5_chapter6/#pf49
Enligt FN:s klimatpanel kan växande skogar behöva ta upp 10 miljarder ton CO2 varje år för att vi ska klara 2°C-målet. Det skulle innebära att ytan av dagens skogar skulle öka med en sjättedel
"Typical sequestration rates for afforestation/reforestation, in tonnes of carbon per hectare per year, are: 0.8 to 2.4 tonnes in boreal forests, 0.7 to 7.5 tonnes in temperate regions and 3.2 to 10 tonnes in the tropics"
http://www.fao.org/docrep/003/y0900e/y0900e06.htm
"there are at present just under 4 billion hectares of forest in the world, covering in all about 30 per cent of the world’s land area"
http://www.unep.org/vitalforest/Report/VFG-01-Forest-definition-and-extent.pdf
​
Påståenden i avsnitt 15 : Energiplan
​
Vi måste producera minst lika mycket energi som vi förbrukar
Termodynamikens första lag. https://en.wikipedia.org/wiki/Laws_of_thermodynamics
Idag produceras ca 80% av världens energi med fossila bränslen
World Energy Outlook 2016 http://www.worldenergyoutlook.org/
I Sverige produceras nästan 30% av vår energi med fossila bränslen
Energiläget 2015
I Sverige produceras nästan 30% av vår energi med fossila bränslen och i Europa drygt 40%
Primary production 770 722
Solid fossil fuels 149 335
Crude oil & other hydrocarbons 70 030
Natural gas 117 019
http://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/7571929/KS-EN-16-001-EN-N.pdf
I min vision importerar Europa (utom Ryssland och Turkiet) ungefär 40% av sin energi från sol-kraftverk i Sahara. Det betyder att Europa importerar energi från en solkraftsanläggning som är större än Danmark
I min energiplan har jag räknat med att Europa (utom Ryssland och Turkiet) importerar 32 kWh per dag och Europé (utom Ryssar och Turkar) från Sahara.
Ett koncentrerande solkraftverk i Sahara kan producera ca 15 W/m2. https://www.withouthotair.com/c25/page_177.shtml
Det finns drygt en halv miljard Européer (utom Ryssar och Turkar).
Solkraftverkets yta blir då ca 51 tusen kvadrat-kilometer:
500000000Européer * 33kWh/pp&d / 15W/m2 ≈ 51000 km2
Danmarks yta är ca 43000 km2 https://en.wikipedia.org/wiki/Denmark
Utöver det tillkommer yta för vägar, förråd, kontor etc.
Utöver det tillkommer yta för bostäder, affärer m.m. för dem som arbetar på sol-kraftverken och deras familjer.
Sveriges yta är ungefär en tiondel av EU:s yta så ungefär en tiondel av EU:s förnybara energi finns här
Klimatförändringar på 4-6°C är betydligt farligare än kärnkraft
Gå gärna min kurs Klimat - vad händer för att få veta vad som händer om jorden värms upp.
Du kan också läsa om 4-6 graders uppvärmning här: http://klimatcbt.yolasite.com/ftpservercbt1.php
Eller titta på film här:
https://www.youtube.com/watch?v=skFrR3g4BRQ
https://www.youtube.com/watch?v=7nRf2RTqANg
https://www.youtube.com/watch?v=O8qmaAMK4cM
Ett av de få sätten att ta bort koldioxid ur atmosfären är BECCS
BECCS som förutsätter att biobränslen eldas i kraftverk
"Capture of CO2 can be applied to large point sources" https://www.ipcc.ch/pdf/special-reports/srccs/srccs_wholereport.pdf
För få fram tillräckligt mycket biobränsle för att klara 2°C-målet så använder jag lika mycket skogsavfall som nu, och jag odlar dessutom energigröda på en tredjedel av jordbruksmarken. Då räcker biobränslet dels till BECCS så att vi klarar 2°C-målet, dels till ungefär hälften av dagens flyg och sjöfart. Inga biobränslen blir över till bil-trafiken utan alla landbaserade transporter drivs av el
-9 TWh/år är energi-kostnaden för att fånga in koldioxiden från kraftverkets rök. (Alla andra sätt som jag känner till för att ta bort koldioxid ur luften har en högre energi-kostnad.)
​
Påståenden i avsnitt 16 : Utsläppsrätter
​
Drygt en tiondel av de globala utsläppen omfattas av handel med utsläppsrätter.
(En annan lite större andel är subventionerade fossila utsläpp.)
...
Många utsläpp ingår inte i handeln med utsläppsrätter
"Carbon emissions trading schemes in operation in 2014 covered 3.7 Gt (11 %) of global energy-related CO2 emissions and had an aggregate value of $26 billion.6 The average price was around $7 per tonne of CO2 (Figure 1.2). In contrast, 4.2 Gt (13%) of global energy-related CO2 emissions from the use of fossil fuels receive consumption subsidies, with the implicit subsidy amounting to $115 per tonne of CO2, on average."
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO2015SpecialReportonEnergyandClimateChange.pdf
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/weo-2015-special-report-2015-energy-and-climate-change.html
Det finns så många utsläppsrätter så att fossila bränslen inte behöver ersättas med förnybara lösningar
"The EU ETS is a core element of the European Union’s strategy to decarbonise its energy sector, but it continues to suffer from a massive surplus of allowances, which depresses prices and the incentive for low-carbon investments."
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO2015SpecialReportonEnergyandClimateChange.pdf
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/weo-2015-special-report-2015-energy-and-climate-change.html
Med låga priser på utsläppsrätter så tar det lång tid innan en investering lönar sig. Om reglerna är omstridda och kan ändras vid nästa val så tvekar/avstår investerarna
"As a policy, carbon pricing (i.e. penalising higher emissions technologies) has yet to be pursued sufficiently rigorously to create long-term investor confidence: the price is often low and there is political uncertainty surrounding its future."
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO2015SpecialReportonEnergyandClimateChange.pdf
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/weo-2015-special-report-2015-energy-and-climate-change.html
Om det lönar sig att göra fel kommer alltför många att göra det
"Where governments invest directly in the energy sector and in energy
sectors with relatively few actors, much progress is possible through selective investment
or regulation. However, to reach across the whole of the economy (and particularly to
influence private investors) there is no substitute for correct energy pricing, including the
creation of expectations of a rising trend in carbon prices."
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/WEO2015SpecialReportonEnergyandClimateChange.pdf
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/weo-2015-special-report-2015-energy-and-climate-change.html
​
Påståenden i avsnitt 19 : Har vi råd?
​
Kostnaderna för att stoppa klimatförändringarna är mindre än den ekonomiska tillväxten
"Global mitigation costs and consumption growth … 450 … ppm … Consumption losses
… 0.06 percentage points per year due to mitigation, and baseline growth is 2.0% per year, then the
growth rate with mitigation would be 1.94% per year" enligt FN:s klimatpanels senaste rapport (
http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf Figure SPM.13)
Dessutom finns andra ekonomiska fördelar som minskade kostnader för luftföroreningar, hälsovård och ekosystemtjänster
"Mitigation scenarios reaching about 450 or 500 ppm CO2-eq by 2100 show reduced costs for achieving air quality and energy security objectives, with significant co-benefits for human health, ecosystem impacts and sufficiency of resources and resilience of the energy system. {4.4.2.2}"
http://ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/SYR_AR5_FINAL_full.pdf